59 procent har svårt att få till sin hemberedskap – trots ett växande engagemang

Svenskarnas intresse för krisberedskap har ökat, men många har fortfarande svårt att omsätta kunskapen i praktisk handling. En ny undersökning från Myndigheten för civilt försvar visar att 59 procent upplever hinder för att ha tillräcklig hemberedskap. Samtidigt uppger allt fler att de skulle klara sig utan samhällets hjälp i minst en vecka. Resultatet visar både framsteg och betydande utmaningar för Sveriges fortsatta beredskapsarbete.

Under de senaste åren har frågor om hemberedskap, samhällssäkerhet och civilt försvar fått allt större uppmärksamhet. Det försämrade säkerhetsläget i Europa, erfarenheter från kriget i Ukraina och en ökad medvetenhet om samhällets sårbarheter har bidragit till att fler människor börjat fundera över sin egen förmåga att hantera en kris.

Myndigheter informerar om vikten av egenberedskap, kommuner genomför utbildningar och övningar och allt fler företag arbetar aktivt med kontinuitetsplanering och försörjningsberedskap.

Men att känna till riskerna är inte samma sak som att vara förberedd.

I en undersökning som Myndigheten för civilt försvar (MCF) presenterade den 25 september 2026 framkommer att en betydande del av befolkningen fortfarande upplever svårigheter med att skapa tillräcklig beredskap i hemmet.

Undersökningen genomfördes av Norstat den 15–21 september och omfattade cirka 1 000 personer över 18 år.

Resultaten visar bland annat att:

• 59 procent upplever svårigheter med att ha tillräcklig hemberedskap. Bristande kunskap, ekonomiska förutsättningar och andra prioriteringar är några av hindren.

• 39 procent känner sig dåligt eller inte alls förberedda på att hjälpa andra vid en samhällskris.

• Endast en femtedel brukar prata med människor i sin närhet om hur förberedda de är inför en kris.

Samtidigt finns en positiv utveckling. Hälften av de tillfrågade bedömer att de skulle klara sig utan samhällets hjälp i minst en vecka, vilket enligt myndigheten är en avsevärd förbättring jämfört med tidigare år.

Resultatet ger en bild av ett samhälle där medvetenheten ökar, men där det fortfarande finns ett tydligt avstånd mellan kunskap, ambition och faktisk förmåga.

Det finns flera tänkbara förklaringar till varför människor, trots goda intentioner, inte alltid förbereder sig för samhällsstörningar.

En viktig faktor är att beredskap ofta upplevs som ett omfattande projekt. Rekommendationer om mat, vatten, värme, kommunikation, hygien och reservkraft kan tillsammans ge intrycket att det krävs både stora investeringar och mycket utrymme för att skapa en fungerande hemberedskap.

För hushåll med begränsad ekonomi kan det dessutom vara svårt att prioritera utrustning och förnödenheter som förhoppningsvis aldrig behöver användas.

Andra saknar kunskap om vilka risker som är mest relevanta eller vilka åtgärder som faktiskt gör störst skillnad.

Det finns också en mänsklig faktor. Vi tenderar att prioritera sådant som är omedelbart och konkret framför händelser som är osäkra och kanske ligger långt fram i tiden.

Ett längre strömavbrott eller en omfattande vattenstörning kan kännas avlägsen så länge vardagen fungerar som vanligt.

Men hemberedskap handlar inte i första hand om att förutse nästa kris. Det handlar om att minska konsekvenserna om något oväntat inträffar.

Från kunskap till praktisk förmåga

Myndigheten för civilt försvar rekommenderar att hushåll ska kunna klara sig i minst en vecka utan samhällets hjälp.

Det innebär inte att alla behöver ha avancerad utrustning eller stora beredskapslager. Däremot behöver hushållet ha tänkt igenom sina grundläggande behov och ha tillgång till de resurser som krävs för att hantera ett längre avbrott i viktiga samhällsfunktioner.

Några av de mest centrala områdena är:

Dricksvatten och vattenförsörjning

Tillgång till rent dricksvatten är en av de viktigaste förutsättningarna för att klara en kris. Om vattenförsörjningen upphör kan det snabbt bli svårt att både dricka, laga mat och sköta den personliga hygienen.

Att lagra dricksvatten i lämpliga behållare är därför en grundläggande beredskapsåtgärd. För längre störningar kan även möjligheten att hämta, transportera och rena vatten behöva planeras.

Mat och möjlighet att tillaga den

Ett beredskapsförråd behöver inte bestå av specialprodukter. Konserver, torrvaror och andra livsmedel med god hållbarhet är en utmärkt utgångspunkt.

Det viktiga är att maten är anpassad efter hushållets behov, att den förvaras korrekt och att den faktiskt går att tillaga eller äta om el och vatten saknas.

För den som vill komplettera sitt förråd kan exempelvis frystorkad mat och färdiga måltider med lång hållbarhet vara praktiska alternativ.

Värme och skydd mot kyla

Vid ett längre strömavbrott under årets kallare månader kan inomhustemperaturen sjunka snabbt, särskilt i byggnader som är helt beroende av el för uppvärmning.

Varma kläder, filtar, sovsäckar och möjligheten att samla familjen i ett mindre utrymme kan bidra till att behålla värmen.

Alternativa värmekällor kan också vara användbara, men måste vara avsedda för inomhusbruk och användas enligt tillverkarens säkerhetsanvisningar.

Information och kommunikation

Vid större samhällsstörningar kan mobilnät, internet och elförsörjning påverkas samtidigt.

En batteridriven radio eller vevradio gör det möjligt att fortsätta ta emot viktig samhällsinformation, bland annat via Sveriges Radio P4.

Det är också klokt att ha en reservlösning för att ladda mobiltelefoner och att skriva ned viktiga telefonnummer på papper.

Hygien, läkemedel och första hjälpen

Brist på rinnande vatten och fungerande avlopp kan snabbt skapa hygieniska problem. En genomtänkt hemberedskap behöver därför även omfatta hygienartiklar, toalettlösningar och möjligheten att hålla rent.

Första hjälpen-utrustning och tillgång till nödvändiga läkemedel är andra viktiga delar.

Ett vanligt misstag är att betrakta hemberedskap som något som antingen är komplett eller saknas helt.

I praktiken handlar det om att bygga upp en förmåga successivt.

Många hushåll har redan en del av den utrustning som behövs. Det kan finnas ficklampor, batterier, konserver, campingutrustning, varma filtar och andra användbara produkter hemma.

Ett bra första steg är därför att inventera vad som redan finns och identifiera de största bristerna.

Fundera exempelvis över vad som skulle hända om elen försvann under flera dygn. Hur skulle hushållet få tillgång till vatten? Går det att laga mat? Finns fungerande belysning och möjlighet att ta emot information?

Genom att besvara sådana frågor blir det enklare att prioritera rätt åtgärder.

Det är också viktigt att lära känna sin utrustning. En radio som aldrig har använts, ett vattenfilter som ingen vet hur det fungerar eller ett campingkök som saknar bränsle bidrar inte med särskilt mycket praktisk förmåga.

Beredskapsutrustning behöver kontrolleras, underhållas och ibland användas för att säkerställa att den fungerar när den verkligen behövs.

Hemberedskap handlar också om människorna omkring oss

En annan viktig slutsats från MCF undersökning är att många känner sig dåligt förberedda på att hjälpa andra vid en samhällskris.

Samtidigt uppger endast en femtedel att de brukar prata med personer i sin närhet om deras beredskap.

Det är en påminnelse om att samhällets motståndskraft inte enbart handlar om lager, utrustning och tekniska lösningar.

Relationer, samarbete och lokalkännedom kan vara minst lika betydelsefulla.

Att känna sina grannar, veta vilka som kan behöva extra hjälp och ha en gemensam plan för hur man kan samarbeta vid en längre störning skapar trygghet och förbättrar möjligheten att hantera oväntade situationer.

I flerbostadshus och bostadsrättsföreningar kan det exempelvis vara värdefullt att diskutera hur fastigheten påverkas vid strömavbrott, vattenbrist eller störningar i värmeförsörjningen.

Föreningen kan också utse en beredskapssamordnare som ansvarar för att hålla frågorna aktuella, informera de boende och initiera gemensamma förberedelser.

Ingen kan förväntas klara alla tänkbara situationer på egen hand. Men när fler hushåll har en fungerande grundberedskap förbättras också förutsättningarna för att hjälpa dem som behöver stöd.

Mot bakgrund av undersökningens resultat har Myndigheten för civilt försvar presenterat initiativet Beredskapsåret 2027.

Ambitionen är att samla hela samhället kring ett gemensamt arbete för att stärka Sveriges förmåga att hantera kriser, samhällsstörningar och ytterst krig.

Initiativet omfattar inte bara privatpersoner och hushåll, utan även företag, kommuner, regioner, myndigheter, frivilligorganisationer och föreningsliv.

Det är en viktig utgångspunkt. Sveriges beredskap är beroende av att många olika aktörer har förmåga att fortsätta fungera när samhället utsätts för påfrestningar.

Kommuner behöver kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Företag behöver planera för störningar i leveranskedjor och försörjning. Organisationer behöver ha rutiner och resurser för att kunna fortsätta sin verksamhet.

Samtidigt behöver hushållen ha förutsättningar att klara sina grundläggande behov under en begränsad period utan omedelbar hjälp från samhället.

Ju fler som har den förmågan, desto bättre möjligheter får samhällets resurser att prioritera de människor och verksamheter där behoven är störst.

En starkare beredskap börjar i vardagen

Resultaten från MCF undersökning visar att Sverige har tagit viktiga steg framåt. Fler människor uppger att de skulle klara sig på egen hand under en längre period och intresset för beredskapsfrågor är stort.

Men undersökningen visar också att det finns mycket kvar att göra.

På General Prepper arbetar vi dagligen med beredskapslösningar för både privatpersoner, företag och offentliga verksamheter. En viktig utgångspunkt i vårt arbete är att beredskap måste vara praktiskt genomförbar och anpassad efter verkliga behov.

Det handlar inte om att köpa så mycket utrustning som möjligt, utan om att identifiera vilka funktioner som behöver säkerställas och skapa en genomtänkt lösning för dessa.

För ett hushåll kan det första steget vara att lagra dricksvatten och komplettera matförrådet. För ett annat kan det handla om reservbelysning, värme eller en tillförlitlig informationskälla.

Det avgörande är att gå från tanke till handling.

En fungerande hemberedskap byggs inte nödvändigtvis på en dag. Men varje genomtänkt förberedelse stärker förmågan att hantera nästa samhällsstörning.