Information & kommunikation – när du behöver veta vad som händer

Vid en allvarlig händelse är tillgång till korrekt information en viktig del av din beredskap.

Vad har hänt? Vilket område berörs? Ska du stanna hemma eller lämna platsen? Går vattnet att dricka? Var finns hjälp och vilka instruktioner ger myndigheterna?

I vardagen får vi nästan all information via mobiltelefonen och internet. Men vid ett längre strömavbrott eller en större samhällsstörning kan både internet, mobilnät och möjligheten att ladda våra enheter påverkas.

Därför behöver din beredskap innehålla sätt att ta emot viktig information även när de vanliga kommunikationsvägarna inte fungerar.

Bygg informationsberedskapen kring tre saker:

✦ Kunna ta emot viktig information
✦ Kunna hålla viktig utrustning igång
✦ Ha en plan för hur ni kommunicerar

Vid en kris eller större samhällsstörning har Sveriges Radio P4 en särskilt viktig roll. De lokala P4-kanalerna fungerar som beredskapskanaler och används för att förmedla viktig information till allmänheten.

Det kan exempelvis handla om vad som har inträffat, vilka områden som påverkas, var vatten finns att hämta, evakueringar eller andra instruktioner från ansvariga myndigheter.

Det är därför bra att redan nu veta vilken P4-kanal och frekvens som gäller där du bor eller där verksamheten finns.

En radio är ett enkelt och robust sätt att få information när andra kommunikationsvägar inte fungerar. Men den behöver naturligtvis kunna användas även under ett strömavbrott.

Fler funktioner kan vara praktiska, men ur informationsberedskapssynpunkt är möjligheten att ta emot radio det centrala.

Vid allvarliga olyckor och andra händelser kan myndigheter gå ut med Viktigt meddelande till allmänheten, VMA.

Ett VMA innehåller information om vad som har hänt och instruktioner om hur människor i det berörda området ska agera.

Radio är därför inte bara ett sätt att följa nyheterna. Den kan vara en direkt kanal för information som påverkar vad du behöver göra.

Så länge internet och mobilnät fungerar finns flera viktiga informationskällor. Det viktiga är att inte göra sig beroende av en enda kanal.

Även om mobilnätet fungerar är telefonen inte särskilt användbar när batteriet är slut.

En eller flera laddade powerbanks kan därför vara en enkel del av beredskapen. För längre avbrott kan en större batteribackup eller annan reservkraft ge ytterligare uthållighet.

Men reservkraft ersätter inte radion.

Ett omfattande strömavbrott kan påverka infrastrukturen som telefonen är beroende av, oavsett hur mycket batteri du själv har kvar. Därför är det klokt att ha både möjlighet att ladda viktig elektronik och ett alternativt sätt att ta emot information.

Kommunikation handlar också om att kunna hitta och nå varandra.

Om något händer mitt på dagen kan familjemedlemmar befinna sig på arbete, i skolan eller på andra platser. Om telefontrafiken samtidigt är störd kan en enkel plan vara värdefull.

Bestäm exempelvis var ni möts om ni inte kan nå varandra och vem ni kontaktar om någon inte kommer hem som planerat.

För företag och offentliga verksamheter är samma princip en del av kontinuitetsplaneringen. Vem behöver kunna nå vem? Vilka kontaktvägar finns om ordinarie system ligger nere? Vilka personer, funktioner och telefonnummer behöver finnas tillgängliga även offline?

Vid större händelser sprids information snabbt. Det gäller även felaktig information, gamla bilder, rykten och medvetet vilseledande uppgifter.

Försök därför skilja mellan bekräftad myndighetsinformation, journalistisk rapportering och obekräftade uppgifter i sociala medier.

Kontrollera vem som står bakom informationen, när den publicerades och om uppgifterna bekräftas av andra tillförlitliga källor.

En fungerande informationsberedskap behöver inte vara komplicerad. Börja med tre reservlösningar.

Rätt utrustning ger alternativa sätt att ta emot information och hålla viktig elektronik igång när den ordinarie infrastrukturen påverkas.